Oktober - Marianne Mörck
Jag har den stora glädjen att få ha haft Malmö Opera som bas i snart 35 år, så bilen kör mig nästan på helautomatiken till föreställningar och repetitioner, som till vår succéföreställning "Singin’ in the rain", på repertoaren just nu. Vår stora salong är fullsatt och ljuder av skratt och applåder varje kväll, och bara detta är ju bonus på ett, redan i sig, fantastiskt yrke.
Vår härliga Opera, fd Malmö Stadsteater, hade en mycket ansedd balett-chef vid namn Carl-Gustav Kruse under åren runt 1947, som tog hit dansare från hela världen. En av dom hette Edda van der Hemstra och kom från Holland. Hon dansade sin första säsong här, men bad sedan att få bli löst från sitt kontrakt. Kruse hade inga invändningar. För honom var hon bara en i mängden. Han hittade snart en ny! Året därpå sökte hon sig till London, tog sitt andra namn; Audrey, som tilltalsnamn och mammans efternamn Hepburn.
Alldeles vid torget i stadsdelen Limhamn, vid Linnégatans slut, ligger NAMA. Det är min oas, också som en bonus i livet. På detta ställe; enkelt, rent, trendigt, har jag inmundigat den för mig i särklass godaste sushin. Det ljumma riset och den kalla laxen... och somalltid får jag spicy majjo som extra tillbehör, vilket gör att jag nästan avlider i min njutning. Här finns stillheten, ron och 100% avkoppling om jag är där vid fyratiden på dagen. Det är MITT ställe. Återkommande. Trygghetsdeklarerat för själ och gom.
Med Ribersborg, en playa i världsklass, är ju Malmö en unik stad. Bara ett stenkast från centrum trängs folk (och kvällstid även fä) i vattnet, i sanden och på bryggorna. Detta är inget för mig, men längre ut vid bostadsområdet Ön går Tumlaren ut till havs med "oss som är fritidsfiskare"! 99% män och jag söker med skepparens hjälp och ekolod att finna dom bästa stimmen med sill och torsk. Det är en makalös känsla att få kasta draget precis där man "vet" att torsken står.
Många är väl dagarna när fångsten inte räcker att ens mätta min norska skogskatt "Söt" men det finns gånger när hela förens och akterns män fått ge sig och varit tvungna att hacka i sig att den äldre damen i gult står som segrare i Dagens Största Torsk! Dååå är det bonus igen - lungorna är fyllda av frisk havsbris, den nyper i kinderna och en halv rulle toapapper har gått till att snyta sig i kyla o vind. I fem timmar har man fått befinna sig i tankar, tystnad och med främmande människor som vill lika, som söker lika, fått uppleva Barsebäcks hamn och Öresundsbron underifrån. Fantastiskt!!
Ofta innebär mitt arbete att man inte hinner hem mellan repetition och sminktid till före- ställningarna och då är "närställena" så viktiga. Om man inte i hast rusar till det fullsatta caféet Brödrar och Systrar för en urläcker uppdaterad dubbelmacka 1 minut runt hörnet, så går vi till Penko, som tar 1/2 minut! Plötsligt, en trappa ner, i ett hyreshus vid Operan kommer man in i Italien! Malmö är 180 mil därifrån!! Man blir salig om man får ett bord. Kön är lång. Kakel på golvet, brödkorgar, olivoljor och personalen ler i stressen o ropar obehindrat högt mellan varandra tvärs över de små rummen på härlig italienska medan den dagsfärska hemlagade pasta al forno eller penne i vitlöksdoftande
ostsås bärs kors o tvärs över våra huvuden. Mama mia!!! 40 min i ett totalt annat land... som i en dimma kommer man ut i den vardagliga atmosfären igen och undrar -Hur gick allt detta till?!
Idag tog jag mig tid att gå, bara gå, rakt upp ifrån köpcentret Triangeln och ända ner till Centralen! Jag hinner sällan, men en vadslagning med en arbetskollega hade fört mig till konditori Hollandia och ett utebord i höstens absolut sista soldag (?!). Göran fick betala, eftersom han inte trodde att Malmö FF skulle vinna fotbollen över Helsingborg (hur kunde han ?!), men det visste ju jag, så dom sju tårtbitarna blev gratis! Vi högg i med varsin sked från var sitt håll, alltmedan flanörerna beskådade "folket från landet". Vilken dag!
Jag har flera år i rad underhållit och berättat historier från mitt teaterliv på Rundans guidade båtturer som går på Malmös kanaler. Ibland har det blivit 3 turer på en kväll!
Det är lika magiskt varje gång. Lugnt och värdigt pressar båten undan vatten för vår framfart. Folk har korgar med kaffe och hemligheter i, som förtärs under resan och vid slutet förstår man vad det var i vissa av korgarna. Alltid go’ stämning och många skratt där vi tuffar fram bland möllor, borgar, under broar, förbi änder, paddlare och plastflaskor och jag stolt berättar att det var jag som döpte en av dom där sista ubåtarna som gjordes på dåvarande Kockumsvarvet och glatt visar stället där jag höll på att mista livet i en kapprodd vid en tidig Malmöfestival. Jo jo - tänk att vara nära att drunkna mitt emot Jensens Bøfhus i en blytung Wagnerutrustning till folkets jubel!
Precis vid kanalen ligger på Drottningtorget Malmö Brandstation. Jag har sjungit med deras världsberömda orkester och storband i 15 år. Förr när vi repeterade, och om larmet gick, så försvann halva orkestern för att rycka ut, men det har de ändrat på nu. Otroligt trevliga konserter som alltid har välfyllda salonger. Och som Hedersbrandchef kan jag hälsa er välkomna till deras mycket omtyckta evenemang. Ring och fråga efter Landgren om ni vill höra Populärkonserter med Sveriges bästa storband!
Jag anser mig själv vara skåning trots att jag är bördig från Göteborg. Jag har levt här mer än halva mitt liv och har trots arbete både i vår huvudstad Stockholm, i Östeuropa och i Skandinavien och Asien alltid längtat hem. Mäkta stolt efter utmärkelsen Årets Skåning fick jag ett vykort från Göteborgsoperan där det stod "Djävla svikare". Haha - jag kunde utläsa en viss portion avundsjuka!
Nu är kl:16.15 och det rycker i "hälscenerna". Dags att åka till förberedelserna inför kvällens föreställning. Jag har ett fantastiskt liv i mitt älskade Malmö. Här finns allt inom räckhåll man kan nästan gå överallt dit man skall. Malmö är som ett godartat vulkanutbrott, en pågående aktivitet hela tiden. Ur lavan växer det nytt, roligt stort, skånskt, internationellt och man slutar aldrig förundras… för det där huset stod väl inte där i morse när jag körde hemifrån?! Bara runt hörnan där du står finns mat, kultur och affärer från alla världens hörn. Du behöver inte resa någonstans. Allt som ger dig både själsliga och kulinariska upplevelser finns här. Så nära och så genuint.
Nu svänger jag in till "Singin´in the rain", full av soliga nya intryck utifrån, går in i en annan värld som jag är överlycklig att jag blivit insläppt i... passerar sceningången och öppnar logedörren. Sätter mig där… mmm… just där hon satt… Audrey Hepburn! Nu blir det ju en bonus till! Varmt välkomna till mitt älskade Malmö och vår härliga föreställning "Singin´in the rain"!
Marianne Mörck
Marianne Mörck är aktuell som Miss Dinsmore i Singin’ in the rain på Malmö Opera. Singin’ In the Rain har åtskilliga gånger utnämnts till världens bästa filmmusikal och tidigare gjort stor succé på Oscarsteatern i Stockholm. Spelas t o m den 17/10.
Skrivet fre, 10/01/2010 - 10:08






