Emil Jensen: Malmö och världen

Ser jag en vacker plats tänker jag aldrig ”Sverige är vackert” eller ”Skåne är vackert” utan snarare ”världen är vacker”. Och träffar jag en trevlig person, tänker jag aldrig ”svenskar är trevliga” eller ”skåningar är trevliga” utan snarare ”människor är trevliga”. Och det tänker jag ofta, tack och lov. 

Så lokalpatriotism och nationalism har jag aldrig förstått mig på. Men när jag växte upp i Skåne minns jag att man förväntades vara en del av någon slags ”vi och dom-tanke”. Inte minst gentemot Stockholmare. Varför har jag aldrig förstått, varken då eller sen, men man skulle helst kalla dem för deras riktnummer och skaka lite uppgivet på huvudet.

Men till min stora glädje hade detta fenomen försvunnit när jag för fem år sen flyttade tillbaka ner till Skåne och Malmö. Och det är mycket som sen också förvandlats bara under de fem år jag nu bott här. Jag har verkligen kunnat märka skillnaden. Malmö har blivit en så mycket öppnare och varmare stad. Och jag tror det är väldigt mycket tack vare det mångkulturella samhälle som utgör Malmö. Det finns en nyfikenhet och ett genuint intresse för andra människor. Det finns en insikt i att andra världar inte är ett hot mot ens egna värld, att det tvärtom berikar.

Jag är så otroligt glad att Malmö är fullt av människor från olika länder och även att så många människor från övriga Sverige valt att flytta ner. Och jag hoppas Malmö blir ännu mer generöst i att ta emot flyktingar och invandrare – och Stockholmare! I öppna armar ligger ju framtiden och jag känner att Malmös famn är större och varmare än någonsin. 

Under ett par somrar har möllevångsgruppen anordnat helt fantastiska nollbudget-festivaler runt möllevångstorget och folkets park. Och när jag gick där i somras och såg band spela på alla möjliga och omöjliga scener, spontankarnevaler dra förbi med budskap om mänskliga rättigheter och hållbarhet och gator fulla av mat från världens alla hörn, så kände jag mig nånstans lite stolt: Världen är vacker - och i Malmö finns en massa världar.      

Lokalpatriotism och nationalism kommer jag aldrig förstå, men där medmänsklighet finns stannar jag gärna och därför blir jag säkert kvar i Malmö länge till. Människor är trevliga. Och i Malmö finns det en jäkla massa människor!


***

I april uppträder Emil Jensen med sin nya föreställning ”Livs levande” i Malmö, Lund och Ystad och under maj i Hässleholm, Helsingborg och Kristianstad. Mer info, lyssning och läsning på www.emiljensen.se